Fortsätt till huvudinnehåll

Den sopiga lagen

Mitt barn är på dagis fem timmar åt gången, tre dagar i veckan. På dessa timmar är det meningen att man som arbetssökande ska söka jobb och jag vill ju inget hellre än att snart kunna jobba igen!


Men i praktiken fungerar inte arbetssökandet ALLS på några ynka timmar i veckan, speciellt inte när man som jag är ensam förälder och inte har mor- och farföräldrar eller annan släkt som finns tillgängliga för hjälp.
(L, jag är dig evigt tacksam!)


Är man som jag ensamförälder borde man ha rätt till betydligt fler dagistimmar. Förutom att jag ska hinna finna vägar till att säkra min lilla familjs framtid, ska jag även fixa annat som inte funkar då barnet är hemma: tandläkare/doktor/frisör/övriga möten/tvätta/handla/städa och så vidare. I bästa fall även hinna duscha och rota reda på ett par hela kläder - numera sönderfallande, då jag inte kunnat handla kläder sen... ja, låt se... jag var i Bangkok för två år sen. Dom kläderna är inte med till Sverige by the way. Senast jag förärade frisören med ett besök var för ett år sen.


I Umeå har arbetssökande föräldrar rätt att ha sina barn på förskola på heltid. Det låter ju betydligt mer rimligt eftersom lagen om arbetslöshetsförsäkringen kräver att man ska söka jobb på heltid.
I Uppsala har man rätt till 20 timmar.
I Stockholmsområdet finns det ett flertal kommuner som erbjuder 30 timmar.


Som det är nu, innebär det att man går arbetslös längre tid än om man hade fått gett krut på att verkligen få söka jobb!

Kommentarer

  1. Tweetade ditt inlägg, tror fler är intresserade av att något görs åt situationen för ensamstående föräldrar!

    SvaraRadera
  2. Låter himla jobbigt:( Vet hur väl man behöver den där egentiden. Läste att Hammarö var på G att höja gränsen till 20 timmar/vecka, så det kanske kommer till Karlstad med?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Matvägraren

Mitt lilla matvrak vägrar äta päron som tidigare var gott. Och just nu vägrar han äta någonting överhuvudtaget . Nu är det bara välling som gäller efter att han haft feber några dagar. Antagligen en tand som är på gång ut och som denna gång verkar göra ont.

Idioter överallt!

Attentaten i Norge är svåra att förstå. Ja, ni hänger säkert med i vad som hänt i vårt grannland idag; först mot regeringsbyggnaden och sen mot ungdomarna på politiskt läger på en ö utanför Oslo. Kjetil Vevles twitterinlägg direkt från U tøya larmade om tragedin och att se meddelandena får håren att resa sig. Och som vanligt frågar man sig varför bland annat såna här saker måste hända! Vad är det för fel på folk?! Jag är så sjukt trött på ointelligenta, oempatiska, korttänkta, egoistiska, inskränkta idioter som ser sin egen åsikt som den enda gällande! Bäst jag slutar skriva innan jag säger mer än jag borde...!

Ett kärt besvär

Här är jag. Japp, på samma ställe som när ni läste bloggen senast. Jag är lite förvånad själv, måste jag erkänna; att jag lyckats hålla mig till samma adress i mer än tre månader och ser mig på samma adress i åtminstone tre må nader till! Måste vara något slags personligt rekord... Jag har alltså inte rymt utomlands igen. Sonen och jag har fullt upp med att utvecklas tillsammans. H an lär sig utforska sina händer och fötter, mitt ansikte, omgivningen, att äta osv . Och jag lär mig att vara hans mamma. För er som är föräldrar är det väl en föga förvånande information när jag härmed meddelar att man har fullt upp dygnets flesta timmar. För er övriga kan jag berätta att det är ett kärt besvär, men likväl ett besvär eftersom ryggen tar stryk av att bära en liten som blir tyngre och tyngre, att stå böjd i alla konstiga vinklar då man byter blöjor, klär på och av, leker, lyfter, badar, tvättar kläder (han sitter i bärsjalen då jag tvättar i tvättstugan) osv. I detta inlägg vill jag även pa