Det var en mörk och stormig natt (ja, det var det faktiskt!), vinden ven genom bambuväggen och där innanför låg jag och vilade. Det blåste förstås rakt igenom alla de små hundratals gluggarna i väggen och det blev väldigt dragigt. Det var ingen idé att försöka sova, så jag gick en promenad. Detta hände på Gili Trawangan i Indonesien. Den lilla ön utanför Lombok, där det inte finns några asfalterade vägar, mest sand och damm som yr omkring när det är så blåsigt som de var de här dagarna i vintras. Jag hade ännu inte tagit ur mina kontaktlinser när jag tog den där promenaden. Dammet yrde in i mina ögon och något korn hamnade bakom vänster kontaktlins. Det kände jag inte just då, men blev sjukt varse om det när jag plockade ur linserna för att sova! Aj, det gjorde fruktansvärt ont!!! På natten vaknade jag med en smärta som var absolut den värsta jag varit med om (nej, bebisen ligger fortfarande och myser i min mage, på tal om det...). I tre dagar blev jag sängliggandes i ett mörkt rum...
föredrar dock vaniljglass till...ja så du vet alltså ;)
SvaraRaderaHej kusin
SvaraRaderaVad kul att den lille är på gång!
Håller tummarna för att förlossning och allt går bra.
Kram Åsa
Med båda två sista barnen hade jag förvärkar flera veckor innan. Det var bara att ta två panodil och rida ut stormen och så nya tag igen!
SvaraRaderaDet "verkar" som om vi nedkommer i Paris på tisdag morgon den 30:e. Vi tror väl att om du nedkommer innan dess.
SvaraRaderaÄppel kakan är slut här liksom vanilj glassen som du hade med till oss här på Lombok, så vi får vara nöjda med Jansons frestelse i morgon på midsommarafton.
Jag har börjat att klä den alternativa midsommar stången, en grön bladväxt som jag inte vet namnet på men den blir nog fin ska du se.
Hälsningar från Carina och Perra