Fortsätt till huvudinnehåll

Vardagslunk vs bohuslunk


-Vad väntar vi på?! Mot Fjällbacka!

Mina resor är numera mycket begränsade. Stadsbussarna tar mig och sonen på små utflykter men som namnet antyder, går resorna inte mycket längre än till stadsgränsen. Därför var det med tacksamt avbrott i vardagslunken som vi i helgen åkte med ett par släktmedlemmar till deras mysiga stuga i Fjällbacka på västkusten.


Brorsdotter uppskattade inte naturpromenaden i blåst och dimma lika mycket som jag och sonen :)

Det var eländigt dimmig, men vad gjorde det när jag äntligen kunde ta en promenad "offpist" så att säga! Barnvagnen lämnades hemma och istället bar jag pluttis på ryggen i den nyinköpta Haglöfsstolen - som uppskattades 110 procent av mig och sonen! Han kom upp i min nivå och kunde se det jag kunde se. Och jag kunde bära honom utan problem över stock och sten utmed den karga bohuskusten. Den ryggan kommer att användas flitigt framöver, kan jag lova!

Kommentarer

  1. Jag älskar vår bärstol som Sportfiskaren köpte begagnad för typ hundra spänn. Jag har burit mellankillen i flera mil i den på vägarna här runtom. Och ända upp på toppen av Lillvätteshågna. Liten tycker också om att åka bärstol och det blir lite extra motion för mig när hon sitter i den!

    SvaraRadera
  2. Va kul att ni har samma väder som vi här på Lombok, lite varmare här Mungkin? Perra hade Patric i en Baby Björn på magen när han jobbade med att renovera vårt hus, Spika såga måla. Kul att stolen funkar.
    Perra och jag drar till Thailand på söndag för att få en stempel i passet, skall bli kul då vi inte varit där förut.
    Ha det bra och HÖR av dej.
    Pussar och Kramar till dej och pluttis

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen tillbaka!

Jag måste erkänna en sak: jag har lite skrivkramp så här efter cirka 50 tecken... Det är ju faktisk mer än tio månader sen jag bloggade senast och jag har nästan glömt bort hur man gör! Men jag är nog snart på banan igen och jag hoppas ni hänger med på min blogg igen. För nytillkomna läsare kan jag berätta att min gamla blogg fortfarande finns att läsa här . Den handlade en hel del om min resa jag påbörjade i maj 2008 (och avslutades i mars 2009. Sista inlägget hittar ni dock i februari 2009 i arkivet). Visserligen ter sig mitt liv som en dålig dokusåpa tidvis, men bloggdelarna är fristående. Det är lätt att komma in i handlingen genom att börja läsa denna blogg. Nu börjar det...

God jul!

Nu är det jul. Igen. Fast det var ett tag sedan... Sist jag firade jul var... hm... I Ockelbo, måste det ha varit. Tiden går fort och jag minns inte ens när det firandet var. Fyra år sen? Fem? Och jag minns absolut inte när jag firade jul med min ursprungliga familj! 20 år sedan? Hm, nä, det lämnar jag därhän, för det ligger bortom min minneshorisont. Som ni ser är inte julen någon prioriteringshögtid för mig. Och det är självvalt. Jag förknippar helgen med stress inför att hitta fiffiga julklappar, berättelser om hur människor LÅNAR pengar för att ge bort saker, maträtter bara för att grisfötter-hör-julen-till (ni fattar. Jo, kräftor kan man äta i mars.), julkort, pynt, Kalle Anka, Last Christmas, köer, irriterade människor, stress, köer, Last Christmas, Last Christmas, Last Christmas.. . ...för att till slut ramla ner i fåtöljen med ett glögglas i handen för att äntligen få njuta av allt man gått igenom för denna korta stund! Jag kommer antagligen själv att lotsas in i denna fålla in...

Ont, det gör ont

Värkarna kommer och går och jag börjar förstå att nattens alla värkar inte var nån garanti för att bebisen skulle nedkomma med den snabbhet som värkarna antydde. Dagen har fortgått med mer eller mindre regelbundna värkar, men tyvärr alltför långt emellan för att det är någon idé att uppsöka BB. Istället ligger jag hemma och svullar äppelpaj och grädde och läser böcker. Det gäller att passa på!