Fortsätt till huvudinnehåll

Fartdårar - finns dom?


Att köra för fort gör nog de flesta nångång i sitt bilburna liv. Kanske inte alltid medvetet då tankarna möjligtvis är på annat håll då 110-vägen övergår i 90, eller 70-vägen till 50 osv.
Fråga mig. Denna dag för några år sen, nånstans på Norrtäljevägen, var mina tankar på den Ålandsfärja jag och mitt sällskap just var på väg missa. Eller rättare sagt försöka att inte missa. Eftersom jag redan körde för fort på 110-sträckan, körde jag definitivt för fort när jag missade 90-skylten. Och då "sköt" polisen mig, de rackarna. Tre månaders indraget körkort var tydligen relevant i det sammanhanget.


Om nu fortkörning är ett problem på fastlandet, är saktkörning ett problem här ute på ön! (Dock inte mitt problem - jag vet fortfarande vart gaspedalen sitter.)
På 90-sträckorna kör folk i 70. Eller saktare. Är det 80 kör de fortfarande i 70. Är det 50 har de parkerat.

Trafik som inte flyter är farligt. Och då gäller det lika väl de som kör för fort som de som kör för sakta. I lokaltidningen gick det faktiskt att läsa om en dam åkt fast för att kört för sakta där hon kom puttrande på en väg utanför Visby. Man trodde hon var på sniskan (det var hon inte). Där låg hon hur som helst mitt i vägen och hindrade framfarten för andra trafikanter som trots allt envisades med att köra något fortare.


Det finns en fartkamera på ön och den står på en 70-väg. Vad jag inte kan förstå är hur 199 personer körde för fort förbi den kameran förra året (mest troligt är det att det var turister hela bunten). Folk börjar nämligen sakta ner (från sextio till fyrtio) redan i kurvan innan kameran uppenbarar sig. De är ju inte ens i närheten av en fortkörning ens innan de nuddar bromsen...

Kommentarer

  1. kåir me äggar undar pedalen veit ja.... ;)

    "lillbrunte"

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen tillbaka!

Jag måste erkänna en sak: jag har lite skrivkramp så här efter cirka 50 tecken... Det är ju faktisk mer än tio månader sen jag bloggade senast och jag har nästan glömt bort hur man gör! Men jag är nog snart på banan igen och jag hoppas ni hänger med på min blogg igen. För nytillkomna läsare kan jag berätta att min gamla blogg fortfarande finns att läsa här . Den handlade en hel del om min resa jag påbörjade i maj 2008 (och avslutades i mars 2009. Sista inlägget hittar ni dock i februari 2009 i arkivet). Visserligen ter sig mitt liv som en dålig dokusåpa tidvis, men bloggdelarna är fristående. Det är lätt att komma in i handlingen genom att börja läsa denna blogg. Nu börjar det...

God jul!

Nu är det jul. Igen. Fast det var ett tag sedan... Sist jag firade jul var... hm... I Ockelbo, måste det ha varit. Tiden går fort och jag minns inte ens när det firandet var. Fyra år sen? Fem? Och jag minns absolut inte när jag firade jul med min ursprungliga familj! 20 år sedan? Hm, nä, det lämnar jag därhän, för det ligger bortom min minneshorisont. Som ni ser är inte julen någon prioriteringshögtid för mig. Och det är självvalt. Jag förknippar helgen med stress inför att hitta fiffiga julklappar, berättelser om hur människor LÅNAR pengar för att ge bort saker, maträtter bara för att grisfötter-hör-julen-till (ni fattar. Jo, kräftor kan man äta i mars.), julkort, pynt, Kalle Anka, Last Christmas, köer, irriterade människor, stress, köer, Last Christmas, Last Christmas, Last Christmas.. . ...för att till slut ramla ner i fåtöljen med ett glögglas i handen för att äntligen få njuta av allt man gått igenom för denna korta stund! Jag kommer antagligen själv att lotsas in i denna fålla in...

En ruggans god rabarberpaj!

Här sitter Barbamamma under korkeken (förtäckt till ett äppelträd i detta fall. Korkeken, alltså.) och funderar på om hon ska dela med sig av ett recept på sin blogg om en ruskigt god rabarberpaj som hon nyss gjorde - och åt upp. Med god hjälp av sin far skall tilläggas! Efterrätter byggde inte denna kropp, så var inte orolig att ni kommer att vältra er som Barbamamma i solstolen i sommar, efter att intagit denna ljuvliga paj. Ät, njut och förträng det dåliga samvetet när ni vispar grädden som ska serveras till. Skulle väl lagt ut en bild på hur pajen såg ut, men den är redan uppäten. Tillagning, 6-8 bitar Pajdeg 2 dl vetemjöl 1 msk vaniljsocker 100 g smör eller margarin Blanda vetemjöl och vaniljsocker. Dela fettet i mindre bitar och blanda ned i mjölblandningen. Arbeta ihop till en deg. Låt gärna degen vila i kylskåp ett tag så att den blir lättare att kavla ut. Denna pajdeg passar till en form som är ca 20-24 cm i diameter. Förgrädda pajskalet på 200 grader i 10-1...