Fortsätt till huvudinnehåll

Bloggens syfte

Hur använder du din blogg? Vad har du för syfte med den? Vill du att folk verkligen ska läsa den för att du har så mycket du vill säga till världen eller fungerar den mer som en dagbok för dig själv? Hur mycket tycker du att man ska lämna ut sig själv?

Efter min reseblogg, har jag inte haft någon större tanke med min egen blogg, förutom att jag tycker det är ren avkoppling att ägna en stund åt att skriva och publicera lite av allt. Att så många dessutom kommer in här för att läsa mina inlägg är ju kul, även om det sällan är någon som lämnar något avtryck i form av en kommentar. Jag är nog likadan; älskar att läsa andras bloggar, men kommenterar ytterst sällan, så det var således ingen anklagan mot "slappa" läsare! Haha!

Så slog det mig att jag faktiskt kan använda bloggen som en liten dagbok för min son när han bli äldre. Han har ju bara mig och ingen annan kan berätta för honom hur vardagen såg ut när han växte upp, när och hur framstegen skedde, vad hans mamma hade för tankar, reflektioner och värderingar och så vidare. En dag finns ju inte jag längre och då blir han historielös om jag inte berättat. 
Så så får det bli. Nu har jag hittat det egentliga syftet med min blogg.


Dagens framsteg: Pottan fungerade för första gången!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Matvägraren

Mitt lilla matvrak vägrar äta päron som tidigare var gott. Och just nu vägrar han äta någonting överhuvudtaget . Nu är det bara välling som gäller efter att han haft feber några dagar. Antagligen en tand som är på gång ut och som denna gång verkar göra ont.

Idioter överallt!

Attentaten i Norge är svåra att förstå. Ja, ni hänger säkert med i vad som hänt i vårt grannland idag; först mot regeringsbyggnaden och sen mot ungdomarna på politiskt läger på en ö utanför Oslo. Kjetil Vevles twitterinlägg direkt från U tøya larmade om tragedin och att se meddelandena får håren att resa sig. Och som vanligt frågar man sig varför bland annat såna här saker måste hända! Vad är det för fel på folk?! Jag är så sjukt trött på ointelligenta, oempatiska, korttänkta, egoistiska, inskränkta idioter som ser sin egen åsikt som den enda gällande! Bäst jag slutar skriva innan jag säger mer än jag borde...!

Ett kärt besvär

Här är jag. Japp, på samma ställe som när ni läste bloggen senast. Jag är lite förvånad själv, måste jag erkänna; att jag lyckats hålla mig till samma adress i mer än tre månader och ser mig på samma adress i åtminstone tre må nader till! Måste vara något slags personligt rekord... Jag har alltså inte rymt utomlands igen. Sonen och jag har fullt upp med att utvecklas tillsammans. H an lär sig utforska sina händer och fötter, mitt ansikte, omgivningen, att äta osv . Och jag lär mig att vara hans mamma. För er som är föräldrar är det väl en föga förvånande information när jag härmed meddelar att man har fullt upp dygnets flesta timmar. För er övriga kan jag berätta att det är ett kärt besvär, men likväl ett besvär eftersom ryggen tar stryk av att bära en liten som blir tyngre och tyngre, att stå böjd i alla konstiga vinklar då man byter blöjor, klär på och av, leker, lyfter, badar, tvättar kläder (han sitter i bärsjalen då jag tvättar i tvättstugan) osv. I detta inlägg vill jag även pa