Fortsätt till huvudinnehåll

Nya friska tag

Den här testbilden borde legat ute under bloggavbrottet, men prioriteringarna var stenhårda under den här Tredagars Vuxenfebern. Bara för att jag är sjuk kan jag ju inte vara sjuk, men att blogga gick fetbort.


Så mycket roligare än en testbild var heller inte dessa sjukdagar. Ack så svårt det är att aktivera en pigg liten kille när man själv känner sig som en urvriden disktrasa. Inomhus, i tre dagar... Ett skräckscenario när man är frisk ju.


Idag tar jag igen dessa tråkdagar med att skola in sonen på dagis och det kommer att bli så bra så, både för honom och mig. Jag är kaxig och säger så, men risken är att jag kommer att sitta och hulka på en parkbänk utanför dagis och längta ihjäl mig efter honom, medan han totalt har glömt bort sin Ömma Moder under dessa timmar...
Nåja, jag ska ju skolas in under två veckor, så jag hinner kanske vänja mig. (Hm, eller var det han som skulle skolas in...?)



Kommentarer

  1. Det är HEMSKT att lämna bort sina kids till förskolan! Hemskt! Saknaden är så stor och tanken på att människor jag inte känner kommer träffa mina barn lika mycket och ofta lite mer än jag själv under dagarna är alltid lika jobbig.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Matvägraren

Mitt lilla matvrak vägrar äta päron som tidigare var gott. Och just nu vägrar han äta någonting överhuvudtaget . Nu är det bara välling som gäller efter att han haft feber några dagar. Antagligen en tand som är på gång ut och som denna gång verkar göra ont.

Idioter överallt!

Attentaten i Norge är svåra att förstå. Ja, ni hänger säkert med i vad som hänt i vårt grannland idag; först mot regeringsbyggnaden och sen mot ungdomarna på politiskt läger på en ö utanför Oslo. Kjetil Vevles twitterinlägg direkt från U tøya larmade om tragedin och att se meddelandena får håren att resa sig. Och som vanligt frågar man sig varför bland annat såna här saker måste hända! Vad är det för fel på folk?! Jag är så sjukt trött på ointelligenta, oempatiska, korttänkta, egoistiska, inskränkta idioter som ser sin egen åsikt som den enda gällande! Bäst jag slutar skriva innan jag säger mer än jag borde...!

Ett kärt besvär

Här är jag. Japp, på samma ställe som när ni läste bloggen senast. Jag är lite förvånad själv, måste jag erkänna; att jag lyckats hålla mig till samma adress i mer än tre månader och ser mig på samma adress i åtminstone tre må nader till! Måste vara något slags personligt rekord... Jag har alltså inte rymt utomlands igen. Sonen och jag har fullt upp med att utvecklas tillsammans. H an lär sig utforska sina händer och fötter, mitt ansikte, omgivningen, att äta osv . Och jag lär mig att vara hans mamma. För er som är föräldrar är det väl en föga förvånande information när jag härmed meddelar att man har fullt upp dygnets flesta timmar. För er övriga kan jag berätta att det är ett kärt besvär, men likväl ett besvär eftersom ryggen tar stryk av att bära en liten som blir tyngre och tyngre, att stå böjd i alla konstiga vinklar då man byter blöjor, klär på och av, leker, lyfter, badar, tvättar kläder (han sitter i bärsjalen då jag tvättar i tvättstugan) osv. I detta inlägg vill jag även pa