Fortsätt till huvudinnehåll
"Varje dag åker mamma och jag ut på en cykeltur. Sen jag upptäckte denna nya farkost - cykeln - så föredrar jag den framför min vagn. Ska jag vara ärlig är vagnen numera en PEST! Det är ju fränt att åka fort och det gör det ju inte i vagnen. Det talar jag givetvis om för mamma. Högljutt om så krävs.


Idag gick cykelutflykten till Alster - ett område utanför Karlstad, där man 
bland annat hittar Alsters herrgård, Gustaf Frödings födelsehem.


"Gustaf Fröding måste vara en snäll farbor, för han hade ordnat så att jag kunde gå bra på hans grusvägar. Dessutom smakade gruset mums! Jag provade flera gånger för säkerhets skull. Dessutom smakade jag på snigeln jag håller i handen på bilden ovanför (som tur var upptäckte mamma att det var en snigel först efter jag hade smakat. Hade ju hört att det ska vara en delikatess så jag förstår inte varför morsan blev så upprörd när hon upptäckte min gourmandsida..."



Nöjd efter besöket hos farbror Gustaf, fortsatte vi till badet runt hörnet, 
där jag fick lufta rumpan och plöja runt i vattenbrynet.

Ojoj, vilken toppendag! Igen.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen tillbaka!

Jag måste erkänna en sak: jag har lite skrivkramp så här efter cirka 50 tecken... Det är ju faktisk mer än tio månader sen jag bloggade senast och jag har nästan glömt bort hur man gör! Men jag är nog snart på banan igen och jag hoppas ni hänger med på min blogg igen. För nytillkomna läsare kan jag berätta att min gamla blogg fortfarande finns att läsa här . Den handlade en hel del om min resa jag påbörjade i maj 2008 (och avslutades i mars 2009. Sista inlägget hittar ni dock i februari 2009 i arkivet). Visserligen ter sig mitt liv som en dålig dokusåpa tidvis, men bloggdelarna är fristående. Det är lätt att komma in i handlingen genom att börja läsa denna blogg. Nu börjar det...

En realistisk lösning trots allt

Äppelträden blommade när jag väntade lillen. Under sonens första tre levnadsmånader bodde vi i Vänge. Hej då huset och trädgården. Idag skulle min farfar fyllt 101 år om han fortfarande fått leva. Det hade han säkert gjort om inte trafikolyckan skedde för bara några år sedan. Han var stark som en oxe!  Men olyckan var början på slutet och hände på vägen från hans och farmors hem i Sala till farfars barndomshem på Gotland. Dit åkte dom två gånger om året; på våren för att städa upp efter vintern, och på hösten för att städa upp efter sommaren. Däremellan bodde min familj några veckor - på sommaren, förstås. Där lärde jag mig köra bil när jag var tolv och dit tog jag min första kärlek: Dracula. Min häst alltså, som föddes på en gård inte så långt därifrån. I minnet finns även igelkottfamiljerna vi matat, cykelturerna i sommarkvällarna, smattret av regnet på den bräckliga stugan, frånvaron av tv och elektrisk ljus.  Där bodde jag mina sista två månader på graviditete...

Hipp hipp hurra för brudparet!

Dagens vackraste bröllopsdukning måste skett på Herrhagen i Karlstad! Så här fint hade mina vänner dukat inför middagen hemma i Värmland. Dagen har givetvis dominerats av kungabröllop - både för mig och för resten av Sverige. Till och med min pappa har tidvis suttit bänkad framför TV:n trots att han är "antirojalist". Han har i och för sig inte haft något val, då jag kidnappat fjärrkontrollen till TV:n. Jag tror dock han suttit där bara för att vid ett obevakat tillfälle försöka norpa åt sig kontrollen för att kunna slå över till fotbollen... Men se, den gubben gick inte! Jag har haft stenkoll och frossat i glitter, glamour och romantik i två dagar. (Jag har till och med varit så trollbunden att jag glömde blogga igår! Ve och fasa...) Dagen har endast haft avbrott för toalettbesök, vätskepåfyllning och energiintag. Bröllopet var verkligen så romantiskt. Vilket jag tror förstärktes av Victorias uppenbarliga glädje och äkta kärlek till Daniel. Jag tror säkert han känner ...