Fortsätt till huvudinnehåll

Jäntans nya dagliga liv


Min älskade, fina go´bebis!


Sonen tar igen sig i sin badrock efter sitt
första bassängbad.


Mor och son trivs bra i solstan.


Att ligga på mage har hittills inte varit populärt. Men nu
när sonen lärt sig lyfta huvudet längre stunder, så har han
fått ett nytt perspektiv på tillvaron.


Sakta men säkert börjar vi äntligen få till något som kan liknas vid rutiner, jag och sonen. Vi är dock inte överens om rutinen "Dagen börjar klockan halv åtta". Den tycker han nämligen ska börja klockan sex. Så medan han smälter in halv åtta-rutinen sprattlar han lyckligt omkring i sin spjälsäng* medan han ljudligt skrattar åt sin IKEA-mobil som hänger över sängen. Kompromissen blir ett faktum: det r inte att somna om till det underbara ljudet av en glad bebis i sängen bredvid, men jag kan åtminstone ligga kvar i sängen och dra mig nån halvtimme till.

Plötsligt är det eftermiddag (vart tog förmiddagarna vägen??) och då har vi äntligen kommit ut på promenad, biblioteksbesök, shoppingärenden eller vad som gäller för dagen.

Måndagseftermiddagar är numera en efterlängtad punkt på programmet: babysim. Eftersom sonen fullkomligen älskar sina dagliga kvällsbad, misstänkte jag att han även skulle komma att gilla bad i en stoooor bassäng.
Mycket riktigt; glädjen var total när vi i måndags tillsammans sjönk ner i det 37-gradiga vattnet på badhuset. Förutom vattnet fanns ju där även många andra bebisar och detta i kombination blev en jätterolig upplevelse!

Imorgon väntar en ny programpunkt: babyrytmik.


* Sonen somnar varje kväll i sin spjälsäng. När jag går och lägger mig lyfter jag dock över honom till min säng. På morgonen lyfter jag tillbaka honom till spjälisen igen innan han vaknar.
Så har jag fått det bästa av två världar: han har utan några som helst problem lärt sig att sova i egen säng, och jag får snusa på honom på nätterna.
Fiffigt va!

Kommentarer

  1. Vänges svar på Christer Sjögren helt klart

    SvaraRadera
  2. Låt ungen sova ifred i sin säng

    SvaraRadera
  3. Vilken vacker pôjk, Karin!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen tillbaka!

Jag måste erkänna en sak: jag har lite skrivkramp så här efter cirka 50 tecken... Det är ju faktisk mer än tio månader sen jag bloggade senast och jag har nästan glömt bort hur man gör! Men jag är nog snart på banan igen och jag hoppas ni hänger med på min blogg igen. För nytillkomna läsare kan jag berätta att min gamla blogg fortfarande finns att läsa här . Den handlade en hel del om min resa jag påbörjade i maj 2008 (och avslutades i mars 2009. Sista inlägget hittar ni dock i februari 2009 i arkivet). Visserligen ter sig mitt liv som en dålig dokusåpa tidvis, men bloggdelarna är fristående. Det är lätt att komma in i handlingen genom att börja läsa denna blogg. Nu börjar det...

God jul!

Nu är det jul. Igen. Fast det var ett tag sedan... Sist jag firade jul var... hm... I Ockelbo, måste det ha varit. Tiden går fort och jag minns inte ens när det firandet var. Fyra år sen? Fem? Och jag minns absolut inte när jag firade jul med min ursprungliga familj! 20 år sedan? Hm, nä, det lämnar jag därhän, för det ligger bortom min minneshorisont. Som ni ser är inte julen någon prioriteringshögtid för mig. Och det är självvalt. Jag förknippar helgen med stress inför att hitta fiffiga julklappar, berättelser om hur människor LÅNAR pengar för att ge bort saker, maträtter bara för att grisfötter-hör-julen-till (ni fattar. Jo, kräftor kan man äta i mars.), julkort, pynt, Kalle Anka, Last Christmas, köer, irriterade människor, stress, köer, Last Christmas, Last Christmas, Last Christmas.. . ...för att till slut ramla ner i fåtöljen med ett glögglas i handen för att äntligen få njuta av allt man gått igenom för denna korta stund! Jag kommer antagligen själv att lotsas in i denna fålla in...

Ont, det gör ont

Värkarna kommer och går och jag börjar förstå att nattens alla värkar inte var nån garanti för att bebisen skulle nedkomma med den snabbhet som värkarna antydde. Dagen har fortgått med mer eller mindre regelbundna värkar, men tyvärr alltför långt emellan för att det är någon idé att uppsöka BB. Istället ligger jag hemma och svullar äppelpaj och grädde och läser böcker. Det gäller att passa på!