Fortsätt till huvudinnehåll

Jäntans nya dagliga liv


Min älskade, fina go´bebis!


Sonen tar igen sig i sin badrock efter sitt
första bassängbad.


Mor och son trivs bra i solstan.


Att ligga på mage har hittills inte varit populärt. Men nu
när sonen lärt sig lyfta huvudet längre stunder, så har han
fått ett nytt perspektiv på tillvaron.


Sakta men säkert börjar vi äntligen få till något som kan liknas vid rutiner, jag och sonen. Vi är dock inte överens om rutinen "Dagen börjar klockan halv åtta". Den tycker han nämligen ska börja klockan sex. Så medan han smälter in halv åtta-rutinen sprattlar han lyckligt omkring i sin spjälsäng* medan han ljudligt skrattar åt sin IKEA-mobil som hänger över sängen. Kompromissen blir ett faktum: det r inte att somna om till det underbara ljudet av en glad bebis i sängen bredvid, men jag kan åtminstone ligga kvar i sängen och dra mig nån halvtimme till.

Plötsligt är det eftermiddag (vart tog förmiddagarna vägen??) och då har vi äntligen kommit ut på promenad, biblioteksbesök, shoppingärenden eller vad som gäller för dagen.

Måndagseftermiddagar är numera en efterlängtad punkt på programmet: babysim. Eftersom sonen fullkomligen älskar sina dagliga kvällsbad, misstänkte jag att han även skulle komma att gilla bad i en stoooor bassäng.
Mycket riktigt; glädjen var total när vi i måndags tillsammans sjönk ner i det 37-gradiga vattnet på badhuset. Förutom vattnet fanns ju där även många andra bebisar och detta i kombination blev en jätterolig upplevelse!

Imorgon väntar en ny programpunkt: babyrytmik.


* Sonen somnar varje kväll i sin spjälsäng. När jag går och lägger mig lyfter jag dock över honom till min säng. På morgonen lyfter jag tillbaka honom till spjälisen igen innan han vaknar.
Så har jag fått det bästa av två världar: han har utan några som helst problem lärt sig att sova i egen säng, och jag får snusa på honom på nätterna.
Fiffigt va!

Kommentarer

  1. Vänges svar på Christer Sjögren helt klart

    SvaraRadera
  2. Låt ungen sova ifred i sin säng

    SvaraRadera
  3. Vilken vacker pôjk, Karin!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen tillbaka!

Jag måste erkänna en sak: jag har lite skrivkramp så här efter cirka 50 tecken... Det är ju faktisk mer än tio månader sen jag bloggade senast och jag har nästan glömt bort hur man gör! Men jag är nog snart på banan igen och jag hoppas ni hänger med på min blogg igen. För nytillkomna läsare kan jag berätta att min gamla blogg fortfarande finns att läsa här . Den handlade en hel del om min resa jag påbörjade i maj 2008 (och avslutades i mars 2009. Sista inlägget hittar ni dock i februari 2009 i arkivet). Visserligen ter sig mitt liv som en dålig dokusåpa tidvis, men bloggdelarna är fristående. Det är lätt att komma in i handlingen genom att börja läsa denna blogg. Nu börjar det...

En realistisk lösning trots allt

Äppelträden blommade när jag väntade lillen. Under sonens första tre levnadsmånader bodde vi i Vänge. Hej då huset och trädgården. Idag skulle min farfar fyllt 101 år om han fortfarande fått leva. Det hade han säkert gjort om inte trafikolyckan skedde för bara några år sedan. Han var stark som en oxe!  Men olyckan var början på slutet och hände på vägen från hans och farmors hem i Sala till farfars barndomshem på Gotland. Dit åkte dom två gånger om året; på våren för att städa upp efter vintern, och på hösten för att städa upp efter sommaren. Däremellan bodde min familj några veckor - på sommaren, förstås. Där lärde jag mig köra bil när jag var tolv och dit tog jag min första kärlek: Dracula. Min häst alltså, som föddes på en gård inte så långt därifrån. I minnet finns även igelkottfamiljerna vi matat, cykelturerna i sommarkvällarna, smattret av regnet på den bräckliga stugan, frånvaron av tv och elektrisk ljus.  Där bodde jag mina sista två månader på graviditete...

Hipp hipp hurra för brudparet!

Dagens vackraste bröllopsdukning måste skett på Herrhagen i Karlstad! Så här fint hade mina vänner dukat inför middagen hemma i Värmland. Dagen har givetvis dominerats av kungabröllop - både för mig och för resten av Sverige. Till och med min pappa har tidvis suttit bänkad framför TV:n trots att han är "antirojalist". Han har i och för sig inte haft något val, då jag kidnappat fjärrkontrollen till TV:n. Jag tror dock han suttit där bara för att vid ett obevakat tillfälle försöka norpa åt sig kontrollen för att kunna slå över till fotbollen... Men se, den gubben gick inte! Jag har haft stenkoll och frossat i glitter, glamour och romantik i två dagar. (Jag har till och med varit så trollbunden att jag glömde blogga igår! Ve och fasa...) Dagen har endast haft avbrott för toalettbesök, vätskepåfyllning och energiintag. Bröllopet var verkligen så romantiskt. Vilket jag tror förstärktes av Victorias uppenbarliga glädje och äkta kärlek till Daniel. Jag tror säkert han känner ...